Så här sätter du stopp för olyckor och intrång!

2017-10-02

Många gånger förundras jag över hur dåligt förberedda vi är på att förutse det oförutsedda. Vi lunkar på i vår vardag och är förvissade om att det alltid kommer att vara precis som vanligt.

Riktigt så enkelt är det inte.

Samhället har blivit hårdare och vi lever inte längre i ett skyddat hörn av världen. Omvärldshändelser påverkar oss. Det kan vara terrordåd likaväl som att skydda sig mot vardagens stölder och tillgrepp. Bättre att vara förberedd och agera innan det händer än att börja från noll när någonting väl har hänt. Om vi inte helt kan undvika otrevliga händelser i vår vardag kan vi ändå förbereda oss på att de kan inträffa och se till att konsekvenserna blir så lindriga som möjligt.

TIDIGARE I HÖSTAS GENOMFÖRDES försvarsmaktsövningen Aurora 17 i Sverige; en stor övning som syftade till att få ett starkare försvar och öka den samlade förmågan hos de olika försvarsgrenarna att möta ett angrepp mot Sverige. Fler än 19 000 män och kvinnor deltog och det udda i sammanhanget var att många internationella förband deltog. Att öva militärt i denna skala i Sverige är ovanligt men nödvändigt. Sverige har tidigare deltagit i många olika internationella insatser – den här gången övade vi på hemmaplan. Många förfärades och stördes av detta. Andra tyckte att det var bra. Att ta för givet att det kommer att vara som det alltid har varit är naivt, så visst är det bra att vi övar på hemmaplan för att vara beredda den dag det otänkbara kanske sker.

Att möta och bekämpa terrorism i alla dess fruktansvärda former är något som även vi i Sverige har fått erfara. Den svenska polisen fick många välförtjänta lovord och hyllningar efter sitt sätt att hantera situationen på Drottninggatan i Stockholm den 6 april i år. Man verkade proaktivt och hade förutsett ett liknande scenario i Sverige och nyligen övat för detta. Tack var den övningen fanns ledning, samverkan och organisation i färskt minne och man var relativt bra förberedd. Nu ageras det i våra städer för att identifiera liknande samlingsplatser och man sätter upp hinder och pollare som ska vara bättre lämpade att stoppa ett framrusande fordon. Det är, vill jag påstå, ett bra exempel på att jobba proaktivt!

TYVÄRR HÖR DET INTE TILL VANLIGHETERNA att ligga steget före. Många låter installera larm, utbilda personal eller skaffa säkerhetsutrustning som brandlarm, kameror eller passersystem först när branden, inbrottet eller det olaga intrånget redan är ett faktum. Bara för att inget har hänt tidigare så betyder inte det att det aldrig kommer att hända. Det är viktigt och angeläget att ha it-säkerheten och den fysiska tryggheten högt på agendan i organisationen.

Säkerhet är i själva verket kunskapen om hot och risker och hur vi kan förebygga dem. Det kan handla om arbetarskydd, som tack vare de fackliga organisationerna har blivit en självklarhet. Däremot kommer det vanliga säkerhetstänket ofta i skymundan; aningslöst öppnar vi dörrar för vem som helst i vår ambition att vara servicebenägna. Många släpps in utan att ha en besöksmottagare och kan sedan vandra runt i lokalerna utan tillsyn.

På uppdrag åt företag och organisationer har jag själv bluffat mig in i lokaler; rent krasst utnyttjade jag svagheter och människors godtrogenhet för att se hur långt jag kunde komma innan någon genomskådade mig. Resultaten varierar, så klart, men jag är förvånad över hur pass länge det dröjde innan någon reagerade. Om jag kan ta mig in, kan även personer med helt andra avsikter göra det.

ATT HA EN BRA SÄKERHETSKULTUR inom sin organisation är ett exempel på ett förebyggande, proaktivt arbete som ger ett positivt resultat på sikt. Man måste dock jobba målmedvetet och enträget för att alla ska bli medvetna om riskerna och för att ett gemensamt förhållningssätt ska sätta sig. Utifrån en genomgripande säkerhetsanalys kan man sedan skapa en säkerhetspolicy och en säkerhetsplan. I säkerhetsplanen bör de faktiska och praktiska delarna av säkerhetsarbetet ingå. Det är både proaktivt och ekonomiskt att ha sådan kunskap och gör att alla drar åt samma håll.

 

Att öva är en smart del av säkerhetsarbetet. Det kan handla om att öva på att utrymma fastigheten, använda handbrandsläckare, veta vad man ska göra när man påträffar obehöriga i lokalerna eller utsätts för våld. Det viktiga är inte att övningarna är komplicerade utan att de är regelbundna – övningar som inte tar mycket tid i anspråk men som betyder mycket för säkerhetsarbetet på plats: Hur anmäler man en säkerhetsincident på jobbet och vad händer om vi får ett bombhot? Övning ger som bekant färdighet och säkerhet och trygghet handlar ofta om att vara förberedd.

Det är också klokt att öva mer organiserat, det vill säga involvera olika delar av organisationen. Sätt en grupp personer med olika befattningar i ett konferensrum och ge dem tänkbara krisscenarier som teoretiska spelövningar; det är ett billigt men effektivt sätt att öva som ger mycket engagemang och tydligt belyser säkerhetsproblemen.

Från teoretiska spelövningar kan man gå över till mer praktiska och verklighetstrogna säkerhetsövningar. Övning innan något händer ger färdighet, visshet och trygghet. Det behöver vi!

Nyheter