Prata med bönder på bönders vis

2017-11-24

Efter mer än 20 år inom säkerhetsindustrin blir jag förvånad över att samma frågeställningar som jag mötte då, fortfarande kommer upp i olika sammanhang:

  • Hur kan jag räkna hem en säkerhetsinvestering?
  • Hur kan jag som säkerhetschef få ett större mandat i min organisation?
  • Hur kan jag få ökade resurser för att investera i nya säkerhetssystem?

Ja, det innebär stora utmaningar för många av dem med operativ bakgrund att förflytta sig till och sedan orientera sig i styrelserummet där det mesta verkar handla om ebit, kredit, likviditet, balansräkningar och affärsplaner … men hur svårt är det – egentligen?

Vi lever i den del av världen som tillämpar marknadsekonomi – och det får vi snällt förhålla oss till på olika sätt – men en marknadsekonomi tar hänsyn till en enda sak och det är vinst. Om vi som arbetar inom säkerhetsindustrin inte tydligt kan visa hur vi bidrar till att göra företaget eller organisationen framgångsrik, baserat på direkta eller indirekta marknadsekonomiska spelregler, kommer vi att behöva ställa oss samma frågor som de jag nämnde inledningsvis, i ytterligare 20 år.

Låt mig dela med mig av mina fyra bästa tips på hur du som professionell säkerhetsarbetare får bättre gehör hos ledningen:

1) Koppla ditt eget säkerhetsarbete till företagets kärnverksamhet. Säkerställ att allt du gör har bärighet i förhållande till företagets, myndighetens eller organisationens affärs- eller verksamhetsmål – om ni levererar sjukvård, bilar, demokrati eller luftmadrasser spelar ingen roll. Arbetet som alla anställda utför ska föra er framåt på olika sätt och dessa mål kan – och bör – definieras.

2) Var tydlig i dina åtgärdsförslag och förklara effekterna av en utebliven investering eller illa hanterad risk. Var också noga med att förklara vem som bär ansvaret; läs gärna Transportstyrelsens hantering av informationssäkerhet 2017.

3) Klä konsekvenserna i kronor och ören och prata om riskreduceringar i procent – det brukar gå hem hos ekonomer och företagsledare. Måla upp ett tänkbart scenario (till exempel ett fullskaligt inbrott med skadegörelse på kontoret) och utvärdera de ekonomiska konsekvenserna. Här gäller det att tänka utanför boxen och inte bara beräkna kostnaderna för sanering och för att ersätta trasigt material; titta även på faktorer som tidsbortfallet för den personal som ska hantera incidenten, otryggheten (som leder till improduktivitet) och tidsåtgången för alla beställningar som måste göras. Kanske visar utvärderingen att säkerheten är så låg att vem som helst kan ta sig in och komma över information eller annat känsligt material; vilka skulle i så fall de ekonomiska konsekvenserna bli om förtroendet för ert varumärke därmed rasade? Ta med det när du diskuterar riskreduceringar och använd dig av den interna expertisen – personalavdelningen, säljorganisationen, controllers – för att få fram så exakta kostnadsuppgifter som möjligt.

4) I ditt förslag på lösning: ställ dina säkerhetsinvesteringar i relation till kostnaden för den eventuella händelsen. ”Som säkerhetsexpert anser jag att den föreslagna lösningen begränsar risken för inbrott med 60 procent, vilket motsvarar ett värde på cirka 420 000 kronor baserat på ett (1) fullbordat inbrott med 700 000 kronor i resultatförlust. Är 60 procent en rimlig riskminimering eller vill vi minimera risken ytterligare?”

Slutligen: för att få gehör hos de i organisationen som beslutar om investeringar gör du klokast i att använda en retorik som de förstår och kan ta till sig. Marknadsekonomer tappar snabbt intresset när vi som arbetar med säkerhet diskuterar vilken typ av larmdetektor som ska sitta på vilken höjd eller exakt var de olika rondmärkena bör placeras. När det kommer till risker och resultat är kronor och ören det enda språk de känner till. Med andra ord: du kommer aldrig att få världen att anpassa sig efter dig – du måste prata med bönder på bönders vis om att [sannolikhet + konsekvens = risk].

Strategi