Är det så konstigt att jag jobbar som väktare?

hjälpa rondera Securitas Trygghet Väktare

2018-05-28

Det är fredag och dags för en jobbhelg.

För en månad sedan låg snön vit på marken men allt runtomkring var mörkt och tråkigt. Lusten att jobba var inte så stark. Man hinner liksom tröttna på att pulsa i snö till knävecken och känna snålblåsten bita en i kinderna de där vintermånaderna.

I DAG KÄNNS ALLT ANNORLUNDA. Solen lyser och den kortärmade pikétröjan är på. Jag kliver in på kontoret och plockar på mig utrustningen och åker iväg på kvällens första jobb. Inbrottslarm, villa. Jag ställer in gps:en och åker till platsen.

Yttre kontroll, allt är helt och låst. Jag börjar skriva min rapport men stannar upp och känner grilldoften från ett hus längre bort. Jag tittar runt på resten av gatan och reflekterar över hur livfull den är. Någon sätter ihop studsmattan, barnen lirar fotboll, det rensas i rabatter och grannarna samtalar med varandra.

Ett nytt jobb trillar in och jag hoppar in i bilen och åker till en man som har tappat sina nycklar till lägenheten. Vi samtalar och skrattar en stund på platsen. Han får en faktura på 500 kronor och jag låser upp dörren. Innan jag går, tackar han för hjälpen och ger mig en kram. Det är ganska kul att köra larmutryckning för man vet aldrig från pass till pass vad som kommer att hända. Min bil är ganska fri men jag har även ronder som verkligen måste utföras under natten. Så här ligger det till: det finns olika bilekipage som är igång på nätterna. Det är rondbilar, där väktarna hjälper till med att låsa butiker och kontrollerar att byggnader är låsta, larmade och att inget allvarligt har hänt, som vattenläckage. Vi har områdesbilar, med givna ronder men mer ”fri tid”, eller frihet under ansvar skulle jag vilja säga, där man åker omkring på ett visst område – helt enkelt ”visar upp sig” för att förhindra inbrott och stölder; det händer att man måste parkera och gå en sväng för att kunna smyga och dokumentera vad som händer. Det finns fastighetsbilar som rycker ut på akuta ärenden, typ stopp i avlopp, brand, elfel och folk som har fastnat i hissar. Någonstans mittemellan de här bilekipagen finns jag och min bil med larmutryckning, fastighetsjobb, låsöppningar och några få ronder. Kommer det inga larm hjälper jag kollegor som har mycket att göra.

ÅTER TILL KVÄLLENS ARBETSPASS. Jag åker till en byggarbetsplats där vi har byggbevakning. Det brukar vara mycket stölder på sådana platser så min uppgift är att kolla av området så att ingen obehörig befinner sig där. Jag går min runda, kollar bland annat att ingen har klippt upp byggstaketet och att containerlåsen är hela. I natt verkar platsen orörd.

Beger mig in mot kontoret för lite ”lunch”. Roligaste tiden på hela passet, måste jag säga. Vid vårt bord samtalar vi om allt varje natt: ytliga saker, tråkiga händelser, vi ljuger med glimten i ögat, skrattar och, vet ni, ibland har det hänt att vi har gråtit en skvätt. Kollegorna är som en andra familj. Varannan vecka träffar man dem mer än sin egen. Jag ska villigt erkänna att jag genom åren inte har tyckt om alla, men de flesta har berört mig på ett eller annat sätt så pass att jag nu kallar dem vänner. Vi kan skälla på varandra och ibland be varandra fara åt fanders men när det verkligen gäller, står de där och backar upp mig i en allvarlig situation. Inget annat jobb som jag har haft, har byggt så starka relationer.

kvinnlig_vaktare_ronderar_kontor

DET HAR BLIVIT MORGON och jag åker en sväng genom stadens centrum. Uteserveringarna och nattklubbarna är stängda sedan länge men ännu rör sig folk ute på gatorna. Solen börjar titta fram igen, fåglarna kvittrar och det är varmt i luften. Sommaren är här!

I detta ögonblick förstår jag varför jag är kvar i företaget efter tolv år.

SecuritasVäktaryrkethjälparonderaSecuritasTrygghetVäktare